Broschyrer och Litteraturlista


draw3.gifHär nedan finner ni dels broschyrer för nedladdning samt en litteraturlista med anknytning till vår verksamhet:


"Ruvhten Sijte (tidigare Tännäs sameby), historia, kulturmiljöer och turism", är en skrift i Gaaltijes serie. I broschyren får du läsa om samebyns historia, levande och övergivna kulturmiljöäer samt möten mellan samer och turister. Författare Ewa Ljungdahl 2013. Ladda hem filen genom att klicka på:
Ruvhten Sijte.pdf (11,9 MB) och läs mera.


"Samer i Åre", är en skrift i Gaaltijes serie. I broschyren kan du läsa om samer och renskötsel i trakterna kring Åre, både hur det var längre tillbaka och hur det fungerar idag. Författare Ewa Ljungdahl 2013. Ladda hem filen genom att klicka på: Samer i Åre.pdf (4,1 MB) och läs mera.


"Tåssåsens samebys historia, del 1. Skolgång och traditionell kunskapsöverföring", är en bok utgiven i samarbete med Gaaltije. Vet du hur samebarnen lärde sig läsa på 1800-talet? Vet du hur långt barnen från Hosjöbottnarna och Glen hade till skolan på 1930-talet? Vet du hur undervisningen i samiska fungerar idag? Här kan du läsa om hur skolgången för barnen från Tåssåsens sameby har fungerat från 1700-talet och fram till idag, om hur traditionell kunskap har överförts mellan generationerna och hur barnen har lekt förr och nu. Redaktör Ewa Ljungdahl 2012. Ladda hem filen genom att klicka på: Tåssåsens sameby del 1.pdf (13,2 MB) och läs mera.


"Mittådalens sameby, historia, kulturmiljöer och turism", är en skrift i Gaaltijes serie. I broschyren får du läsa om samebyns historia, levande och övergivna kulturmiljöäer och turism. Författare Ewa Ljungdahl 2011. Ladda hem filen genom att klicka på: Mittådalens sameby.pdf (8,9 MB) och läs mera.


"Kalls, Njaaarke, och Jouvnevaerie samebyar, historia, kulturmiljöer och turism", är en skrift i Gaaltijes serie. I broschyren presenteras några samiska kulturmiljöer i dessa samebyar i västra Jämtland. I första hand beskrivs levande miljöer som ligger nära turistleder och anläggningar. Författare Ewa Ljungdahl 2012. Ladda hem filen genom att klicka på: Kalls, Njaaarke, och Jovnevaerie samebyar.pdf (11,3 MB) och läs mera.


"Tåssåsens sameby, kulturmiljöer och turism", är en skrift i Gaaltijes serie. I broschyren presenteras några samiska kulturmiljöer i Tåssåsens sameby i södra Jämtland. I första hand beskrivs levande miljöer som ligger nära turistleder och anläggningar. Författare Ewa Ljungdahl 2009. Ladda hem filen genom att klicka på: Tåssåsens sameby.pdf (2,7 MB) och läs mera.


"Tamrenskötselns landskap" är en skrift i Gaaltijes serie om kulturlämningar i Jämtlandslän. Det samiska kulturlandskapet är för många ett helt okänt landskap fastän det omfattar en stor del av norra Sveriges yta. Renskötsel under hundratals år har gjort fjällvärlden till ett storskaligt beteslandskap. Ibland kallas detta landskap för vildmark trots att det är fullt av spår efter människors aktivitet. Författare Ewa Ljungdahl 2007. Ladda hem filen genom att klicka på: Tamrenskötselns landskap.pdf (2,2 MB) och läs mera.


"Samiska kulturmiljöer i Frostviken" är en skrift i Gaaltijes serie. Samer hade vistats i Frostviken långt före de skrivna källorna. Till exempel visar dateringar från eldstäder i stalotomter (en speciell sorts kåtalämningar) att de användes under vikingatiden (800–1000 e. kr.). I dag ansvarar tre samebyar för att renskötsel och samisk kultur och traditioner lever vidare. Författare Ewa Ljungdahl 2007. Ladda hem filen genom att klicka på: Frostviken.pdf (2,3 MB) och läs mera.


"Samerna och rennäringen i södra Jämtlandsfjällen" är en skrift i Gaaltijes serie och handlar om det samiska kulturlandskapet vid STF:s anläggningar. Författare Ewa Ljungdahl 2009. Ladda hem filen genom att klicka på: stf.pdf (7 MB) och läs mera.


Rapporten ”Gråssjölien – en historik” är resultat av en genomgång av arkivmaterial samt intervjuer och en mindre fältinventering av fastigheten Gråssjölien i Åre kommun, Jämtlands län. Författare Ewa Ljungdahl 2007. Ladda hem filen genom att klicka på: Gråsjölien.pdf (2 MB) och läs mera.

Arkeologiskt sakkunnigutlåtande. Hovrätten för nedre norrland har tillåtit Tåssåsens sameby att inge ny bevisning i det s.k. Rätanmålet angående Sedavertten till vinterbete. Ett av de nya bevisen är ett sakkunnigutlåtane i arkeologi av Ewa Ljungdahl och Kjell Åke Aronsson. Ni kan läsa det genom att klicka här: arkeologi.pdf

Njaarke sameby (f.d. Sösjö sameby). Renskötsel i tre årtusenden. Ett häfte om de kulturlämningar som registrerades där under projektform. Ladda hem filen genom att klicka på: Njaarke.pdf (3,83 MB) och läs mera. Skriften kan också köpas via www.gaaltije.se

Bartjan är Tåssåsensamernas sommarviste och används varje sommar i samband med kalvmärkning. Hela vistet har genomgått en renovering under de senaste åren. En skrift om Bartjan finns. Ladda hem filen genom att klicka på: Bartjan.pdf (2 MB) och läs mera. Skriften kan också köpas via www.gaaltije.se för 60 kr.

Amt, A. och Svonni, M (red.) 2006. Sapmi Y1K - Livet i samernas bosättningsområde för ett tusen år sedan. Umeå universitet.

Andersen, O. (red.) 2005. Fra villreinjakt til reindrift. Arran, lulesamisk senter, skriftserie nr 1.

Aronsson, K-Å. 1991. Forest reindeer herding A.D. 1-1800. Umeå universitet.

Baudou, E. 1992. Norrlands forntid - ett historiskt perspektiv.

Berättelser om samerna i 1600-talets Sverige. 1983. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar.

Bergsland, K. 1999. Bidrag till sydsamenes historie. Tromsö.

Drake; S. 1979 (1918) Västerbottenlapparna under förra hälften av 1800-talet. Umeå.

Fjellheim, S. m.fl. 1995. Fragment av samisk historie. Foredrag saemien våhkoe, Röros 1994. Röros/Snåsa.

Fjellheim, S. 1999. Samer i Rörostraktene. Snåsa.

Fjällström, P. 1985. Samernas samhälle i tradition och nutid.

Fjällström, R. och Ljungdahl, E. 2005. Sommarvistet Bartjan - samebyns samlingspunkt.

Hansen, LI och Olsen, B. 2004. Samenes histoire fram til 1750.

Hemmendorff, O. (red.) 1989. Arkeologi i fjäll, skog och bygd, del 1 och 2. Jämtlands läns museum.

Hedman, S-D. 2003. Boplatser och offerplatser. Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer 700-1600 AD. Umeå universitet.

Jynge, Å. 2000. Samar i sör - artiklar om sörsamiske forhold. Steinkjer.

Jåma, M. och Fjellheim, S. 1993 Samiske kulturminner i Låarte. Snåsa.

Jåma, M. och Ljungdahl, E. 2001. Samiska nybyggare i Jänsmässholmen. Jämtlands läns museum.

Kjellström, R. 2000. Samernas liv. Bra foton!

Ljungdahl, E. 2003. Att spåra sin historia. Gaaltije.

Ljungdahl, E. 2007. Njaarke - renskötsel i tre årtusensen. Gaaltije.

Lundström, I (red.) 2007. Historisk rätt?Kultur, politik och juridik i norr. Riksantikvarieämbetet.

Manker, E. 1957. Lapparnas heliga ställen. Stockholm.

Manker, E. 1961. Lappmarksgravar: dödsföreställningar och gravskick i lappmarkerna.

Stockholm. Manker, E. 1947. De svenska fjällapparna. Stockholm.

Manker, E. 1952. Över vidderna. Skisser och studier från landet i norr. Stockholm.

Mebius, Hans. 2003. Bissie. Studier i samisk religionshistoria.

Mulk, I-M. 1994. Sirkas, ett samiskt fångstsamhälle i förändring Kr. f - 1600 e. Kr. Avhandling arkeologiska institutionen i Umeå.

Mulk, I-M, Bayliss-Smith, T. 2006. Rock Art and Sami Sacred Geography in Badjelannda, Laponia, Sweden. Umeå universitet.

Om sörsamisk historie. Foredrag fra seminar på Röros 2006 og Trondheim 2007. Saemien Sijte, Snåsa.

Ramqvist, P (red.) 2007. Arkeologi i norr 10. Umeå universitet.

Samisk forhistorie. Rapport fra konferense i Lakselv 2004. Varanger museum.

Serning, I. 1956. Lapska offerplatsfynd från järnålder och medeltid i de svenska lappmarkerna. Acta Lapponica 11, Stockholm.

Virdi Kroik, Å (red.) 2005. Efter förfädernas sed. Om samisk religion.

Virdi Kroik, Å. 2007. Hellre mista sitt huvud än lämna sin trumma.

Wennstedt-Edvinger, B, och Winka, U-S. 2001. Sydsamiska kulturmiljöer. Gaaltije.

Zachrisson, I. 1984. De samiska metalldepåerna år 1000 - 1350. Umeå universitet.

Zachrisson, I. (red.) 1997. Möten i gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien. Stockholm.

Åarjel-saemieh - samer i sör. Alla årgångar. Snåsa.


Till startsida