Ministerbesök

Det upphaussade EU-ministerbesöket i Jämtland blev en framgång för oss samer. En hel dag för oss att i lugn och ro informera om och diskutera samiska frågor.

För en gångs skull kommer politikerna till oss i stället för att vi ska behöva söka upp dem. Sällan får vi möjligheten att under en hel dag umgås och samtala med Europas toppolitiker under så avspända och lättsamma former som denna.

"Det är tack vare oss samer och våra renar, där vi på vårt vis förvaltat naturen och fjällvärlden i norra Skandinavien, så att de förblivit oexploaterade och har kvar de naturvärden de har idag", sade värdinnan Sylvia Sparrock bland annat i sitt välkomsttal till ministrarna.

Byggt utan bidrag

Något förvånade blev jordbruksministrarna, när de insåg att de besökte en av samer byggd konferensanläggning som inte åtnjutit en enda krona i EU-stöd eller annan form av bidrag. Det tillhör definitivt inte vanligheten idag att en familj satsar enbart sina egna pengar vid byggandet av en konferensanläggning. Men det är vad renskötarfamiljen Sparrock-Jonasson gjort vid Vattensjöarna i Tåssåsens sameby som ett komplement till deras renskötselföretag. Övriga besök i länet gjordes vad jag vet bara på platser där EU-stöd var en viktig del av finansieringen.

Kritik

I media kritiserades den samiska dagen som ett jippo där ministrarna bara skulle ut och köra skoter på fjället. Visst, de skulle köra skoter. Men det är skoter, flyg eller skidor som gäller om man ska kunna besöka Ajvin Sijte vintertid. Dessutom gav deras skoterfärd en anledning till att tala om moderniseringen i renskötseln och hur dynamisk den samiska kulturen är.
Massmedias kritik kom sig nog mest av att de inte fick vara med under dagen utan fick nöja sig med tjugo minuter innan de skjutsades iväg.

Samiskt upplägg

Hela programmet hade lagts upp av oss samer själva och innehöll sådana aktiviteter som samisk turism kan erbjuda. Gästerna fick pröva på skidåkning, isfiske, bastubad, utomhusbad i uppvärmd tunna och lassokastning. Kulturutbudet bestod av jojk och teater av Cecilia Persson samt slöjd och konsthantverk som visades av Lena Persson, Reinie Fjällström och Folke Fjällström.

De mer konkreta politiska frågorna handlade om rentransporter, slakt, mul- och klövsjuka, sedvanerätt till vinterbete, fria småviltjakten och rovdjursfrågan. Samtliga frågor som ligger inom jordbruksministrars ansvarsområde. Också nackdelarna med centralistiska beslut och dess effekt på små näringar i glesbygd avhandlades.
Maten var naturligtvis lokalt producerad och bestod av renprodukter i olika former, fisk och hjortron.

Demonstrationsfritt (nästan)

Eftersom EU-folket skulle vara våra gäster hade vi efter moget övervägande beslutat oss för att inte organisera några demonstrationer. Men jag kunde inte låta bli att ändå göra en liten diskret markering. De demonstrationsskyltar som vi använde i Stockholm för ett år sedan kom väl till pass. Därför kantades skotervägen av påbudsskyltar med renar i skog på och med tilläggsskylten ILO 169. Mycket riktigt var det många ministrar som undrade vad dessa skyltar betydde. Jordbruksminister Winberg passade över frågorna till mig som då kunde förklara att det var en uppmaning till att Sverige skall ratificera ILO konventionen. Winberg verkade inte misstycka alltför mycket mot skyltningen.

Lite ovanligt kändes det att stå där i snön och förklara för ministrar som guppade omkring i baddräkt i en tunna med hett vatten varför Sverige inte ratificerat konventionen. En given förstasidesbild för kvällspressen om de nu funnits där.

baddare.jpg (29077 bytes)

Tystnad

En sak som slog alla ministrarna var hur tyst det var. Något som de verkligen njöt av. Tystnad, ren luft och rent vatten kommer att bli hårdvaluta i framtiden. Den som sitter på de förutsättningarna sitter på en guldgruva, tro mig.
Några av gästerna var så utarbetade med anledning av mul- och klövsjuke epidemin att de drog sig tillbaka till en torvkåta och sov en stund på granris och renhudar.

SÄPO

Säkerhetspolisen var väl representerad i omgivningen. Både i luften och på skotrar. När vi vinkat farväl till sista helikoptern med ministrar var det bara SÄPO och vi samer kvar. Jag kunde inte låta bli att fråga dem lite om säkerheten runt besöket. Frågade dem vad de gjort om plötsligt en fälld gran stoppat skoterkaravanen där det var som trängst under fjället och en annan gran fällts bakom dem. Berättade att vi spånat om att då överfalla ministrarna med snöbollar som alternativ till tårtor, ruttna tomater, ägg eller annat som brukar kastas på politiker. SÄPO funderade en stund och sade sedan sakta att "-Ja, då hade vi väl kastat tillbaka på er!"

Valfiske

Den som förväntat sig att jag i min förra krönika skulle skriva något om sametingsvalet blev säkert besviken. Jag tänkte emellertid att ni då skulle vara så innerligt less på all valpropaganda, att jag i stället skulle pigga upp er med lite poesi. Och nog blev ni väl förvånade? Att bara skriva vad läsarna förväntar sig är inget roligt. När jag börjat göra det så se till att tala om det för mig, för då ska jag genast lägga av med krönikandet.

frans.jpg (11360 bytes)

Framsida Till sidan med krönikor